AML-regelverket – Penningtvätt
Penningtvätt, eller ”money laundering”, är processen där illegalt förvärvade medel omvandlas till tillgångar som verkar ha ett legitimt ursprung. För att motverka detta har det internationella samfundet, inklusive Sverige, implementerat omfattande regelverk kända som Anti-Money Laundering (AML). Dessa regler syftar till att förhindra att finansiella system utnyttjas för att dölja olagliga inkomster och finansiera terrorism.
Utvecklingen av AML-regelverket i EU och Sverige
Europeiska unionen (EU) har successivt stärkt sina åtgärder mot penningtvätt genom flera direktiv. Det femte penningtvättsdirektivet (5AMLD), implementerat i svensk lag den 10 januari 2020, introducerade betydande förändringar:
Utökat tillämpningsområde
Direktivet inkluderade nu handelsplattformar för kryptovalutor, konsthandlare samt personer och företag som erbjuder tjänster liknande de som revisorer och skatterådgivare tillhandahåller. Dessa aktörer måste nu vidta åtgärder för kundkännedom och rapportera misstänkta aktiviteter.
Sänkt tröskel för anonyma förbetalda kort
Gränsen för när kundidentifiering krävs vid transaktioner med anonyma betalkort sänktes till 150 euro för butiksköp och 50 euro för internetköp.
Registret över verkliga huvudmän i bolag blev offentligt, vilket underlättar insyn i ägar- och kontrollstrukturer.
I juli 2021 presenterade EU-kommissionen ytterligare ett lagstiftningspaket för att skärpa åtgärderna mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Detta paket består av fyra delar:
- AML-förordningen: En direkt tillämpbar EU-förordning som harmoniserar AML-regler inom hela unionen.
- Det sjätte AML-direktivet (AMLD6): Innehåller krav på förbättrat samarbete mellan nationella tillsynsmyndigheter.
- Ett nytt AML-tillsynsorgan (AMLA): Ett EU-organ som ska övervaka penningtvättsbekämpningen på en övergripande nivå.
- Revidering av förordningen om överföringar av medel (FTR): Syftar till att säkerställa bättre spårbarhet av kryptovalutor.
Finanspolisens roll i Sverige
I Sverige är Finanspolisen en central aktör i kampen mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Som Sveriges Financial Intelligence Unit (FIU) har Finanspolisen följande uppgifter:
- Ta emot och analysera information: Finanspolisen tar emot rapporter om misstänkta transaktioner och annan relevant information om penningtvätt, dess förbrott samt om terrorismfinansiering.
- Besluta om dispositionsförbud: Om det finns skäl att misstänka att egendom är föremål för penningtvätt eller finansiering av terrorism kan Finanspolisen besluta om ett temporärt förbud att disponera egendomen. Detta förbud gäller i högst två arbetsdagar och ska under den tiden prövas av en åklagare
- Internationellt samarbete: Finanspolisen delger information till andra FIU:er runt om i världen och samarbetar med internationella organ för att bekämpa penningtvätt och terrorismfinansiering.
För att effektivisera rapporteringen använder Finanspolisen it-systemet goAML, vilket ökar kvaliteten på inrapporterat material och stärker analysförmågan
Konsekvenser av bristande efterlevnad
Bristande efterlevnad av AML-regelverket kan leda till betydande sanktioner. Ett aktuellt exempel är Klarna, som i december 2024 bötfälldes med cirka 500 miljoner svenska kronor av Finansinspektionen för överträdelser av penningtvättsreglerna. FI konstaterade att Klarnas allmänna riskbedömning saknade utvärdering av hur dess produkter och tjänster kunde utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism, och att företaget inte konsekvent implementerade åtgärder för kundkännedom.
De nya EU-kraven på penningtvättsbekämpning innebär betydande förändringar för svenska banker. Dessa förändringar medför utmaningar i form av ökad arbetsbörda och moderniseringskrav, men de ger också möjligheter att förbättra effektiviteten, stärka förtroendet och positionera sig som ledande aktörer inom ansvarsfull finansiering. Genom att investera i rätt teknik, stärka sin compliance-kultur och se AML som en strategisk prioritering kan svenska banker inte bara möta de nya kraven, utan också dra nytta av dem.